Valet över, eller?

2011 års lagtings och kommunalval på Åland är över. Det var mitt första val på Åland och jag fick lov att rösta i kommunvalet. Så är det när man är en ännu inte integrerad medborgare i det land där man ändå lever, bor och betalar skatt. Det blir kanske en annan ordning till nästa val.


Men hur som helst. Yran över att mitt parti återtog de mandat man förra valet förlorade är påtaglig och vittnar lika mycket om glädjen att återvinna förtroende för antydd politik som över att det låsta läget i den sittande regeringen nu i alla händelser är brutet.


Men eftertankens kranka blekhet säger ändå detta: verkliga vinnare kan inget parti kalla sig. Ingen har fått mandat för sin politik av majoriteten av väljarna. Vad mera är:  ca 30% av de röstberättigade valet sofflocket! 6 eller sju mandat av 30 är mindre värt om bara 66% alls röstade.


Men politik handlar inte först och främst om de röstandes väl utan om alla innevånarnas väl. Av de drygt 27.000 innevånarna röstade alltså mindre än hälften dvs ca 12000, en % färre än förra valet.
I yran skall vi alltså se det faktum i vitögat att mer än hälften av Ålands befolkning inte har kunnat sagt sitt, eller iddats säga sitt om hela det partipolitiska spektaklet. Ålänningens allmäna motto: 'Iss inga jåla'.


Förlorar vi detta ur sikte laddar vi för en fortsatt tillbakagång för demokratins spelregler och ignorerar merparten av befolkningen. Vad vet vi, det officiella partifolket, egentligen om den enorma medborgarkroppen om drygt 14.000 innevånare som alltså tigit sig igenom hela valkampanjen och förblir tyst även på valdagen?


Det ger två uppdrag åt den nya regeringen utöver allt det pressande arbete som redan måste göras: 1) inventera skälen till 30% av väljarnas ovilja/oförmåga att rösta och åtgärda dem! 2) Förankra alla beslut som rör även dem som inte röstade hos dem innan de tas.


Parlamentarismen är på ett sätt förledande: bara de som genom den synliga partiverksamehten kommer till tals är värda att lyssna på. Det är en arrogans som ett socialdemokratisk parti inte kan unna sig om det vill ha trovärdighet i nästa val. Arbetet med att vinna medborgarnas, alla medborgares förtroende börjar NU..


Maskineriet kommer att kräva resurserna som de nu invalda har till 100 procent, naturen , även den politiska, hatar vakuum. Men det som behöver göras för att säkra valframgången kräver 150% av alla partimedlemmar. Nästa val hänger faktiskt en hel del på de som slår sig till ro nu och lägger hela politiken på hyllan i tacksamhet över att andra nu jobbar åt dem. 


Det är nu alla måste upp från sofflocket, både de som gick till val och de som av olika skäl inte gjorde det. Annars vänder vindarna igen och det är vi som sitter med böjda huvuden nästa gång.


För övrigt anser jag att centern borde tvingas vara oppositionsparti under denna mandatperiod..


(s) plus (M) plus ObS kan funka.. om inte annat skulle det snabbt rensa upp ObS vinglighet..