Men det är ju helt naturligt!

"Om inte lagen hade kommit hade vi ju varit utan synd"

Vad skulle det vara bra för att störa världens ordningar med att Gud blir människa och kliver in i historien och sätter käppar i hjulet för alla mänskliga strävanden?  Varför ställer Gud upp en standard som avsiktligen får allt vi gör verka futtigt och tveksamt ur  Guds perspektiv? Hur har han mage att kalla alla våra enorma framgångar och triumfer för 'hö, halm och strå'? Hur kan han vifta bort allt det vi uppnått med att säga "vad vinner en människa om hon äger allt på jorden men förlorar sin själ?"

Sätter Gud då inget värde på alla våra nobelprisade kunskaper om hur världen fungerar? Är han okänslig och otacksam för hur vi har jobbat på att förbättra det som hans skapelse visar sig så bristfälligt på? Tänk alla sjukdomar vi funnit bot för. Tänk på alla metoder vi utvecklat för att höja avkastningen på våra matjordar!  Tänk om vi underlåtit att odla och erövra jorden, hur skulle det ha sett ut då? Tänk på alla psykologiska insikter som vi skaffat oss så att vi kan vårda alltfler människor med allt mera bokstavstyngda diagnoser!

Vi har i alla avseenden gjort vårt bästa för att visa oss värdiga vår naturliga människa. Viken av alla våra drifter har vi inte honom att tacka för? När vi tar steget fullt ut och verkligen utnyttjar allt vi har och kan, testar och tänjer alla de inbillade gränser som vi tyckt oss se, så når vi  nästan odödlighet! Vad har den evige emot vår egen odödlighet? Hur kan han nu ta scenen i besittning och peka finger åt oss? Vi har ju bara följt vår natur! Men finger pekar han. "Människosonen har kommit för att uppsöka det som var förlorat"  Va?  Hur då förlorade?

"Alla har syndat/avvikit från den härlighet som kommer ifrån Gud" Rom 3:23  Efter det naturliga har ni gjort precis vad man kan vänta: allt som är naturligt möjligt. Men det var inte allt. Det var inte skälet till er existens. Det var inte därför ni skapades. Ni skapades för att vara förvaltare av det ni inte äger.  Någon annans egendom har ni gjort till er egen, utan tanke på att ni skall avlägga räkenskap! "Hela jorden är Herrens och allt som är på den."  "Ni är bara främlingar och gäster hos mig."

Det var inget fel på det naturliga. Tvärtom, allt som skapades naturligt var så gott att det checkades av i slutet på varje arbetsdag med noteringen; "Han såg sitt verk och såg att det var gott."  Det naturliga blir bara fel i det ögonblick det separeras från det som är dess ursprung, det som i brist på bättre kallas för det "andliga". När naturen kopplas loss ifrån det som är dess livgivande ursprung underläggs det dödens verklighet. "Herren Gud formade människan av jord från marken och blåste in livsande i hennes näsa. Så blev människan en levande varelse." Enbart kroppen hade varit naturlig nog. Men utan den livgivande Ande hade det bara varit tillfällig form. Lika tillfällig som allting i denna världsordning. Det var för att vara en andlig varelse i en naturlig kropp som vi skapades. Denna livsande är den ande som  är Guds essens: "Gud är ande, och de som tillber honom måste tillbe i ande och sanning."

Förhållandet som människan skapades för att leva med var alltså direkt av två olika karaktär: En naturlig, biologisk och fysisk verklighet med hela skapelsen som fält för att förvalta, utveckla, upptäcka och varsebli dess potential. Men det som definierar den djupast är inte dessa mentala, intellektuella eller fysiska utvecklingspotential utan det faktum att människan är skapad till Guds avbild. "Han kallade dem människa, till man och kvinna skapade han dem". I ursprunget är Guds avbild den duo som utgörs av två separata väsen sammanfogade till ett kött. Ingen man ensam är människa, och heller ingen kvinna på egna ben. Men den förenande länken är Gud själv.

Uppdraget att råda över att förvalta, att utveckla, att förvandla det vilda till det ordnade, från kaos till kosmos ges människan, men förutsättningen för det uppdraget är inte det naturliga utan det metafysiska, det andliga förhållande, som etableras mellan Skapare och skapad. Programmet för hur naturen skall 'rådas över' står inte självskrivet i det naturliga, utan i de ord och förhållningsorder som Gud själv ger. Från denna stund kan den skapade inte med förlov sagt ifrågasätta Skaparen. Det finns en tvåfaldig storleksskillnad mellan dem som aldrig kommer att överbryggas.

Gud är den i vilken människan lever, andas, rör sig och existerar i. Gud är inte ett objekt innanför människans pannben. Människan är i varje givet ögonblick beroende av Skaparens skapelse. Skaparen behöver människan för att hela skapelsens ordning skall bestå. Om människan börjar förstöra skapelsen så kommer hon att också bli förstörd. "Vet ni inte att ni är Guds tempel, den som fördärvar detta tempel som är Guds boning, skall Gud fördärva honom. Guds tempel är heligt, och det tempel är ni." 1 Kor 3:16-17" När människorna övergivit Gud består deras hela potential, men Gud oroas över vad denna potential kan åstadkomma på sikt och begränsar människolivets längd av ett alldeles fullgott skäl: "Och Herren såg att människornas ondska var stor på jorden och att deras hjärtans alla tankar och avsikter ständigt var alltigenom onda. Då sörjde Herren att han hade gjort människorna på jorden och han var bedrövad i sitt hjärta."  1 Mos 6:5-6

I det ögonblick människan kastar loss från sin skapare har hon bara ett alternativ kvar. Håller hon sig inte till den ende Sanne Guden måste hon ersätta denne med andra gudar, inte minst och i nutiden allt oftare tydligt utsagt; sig själv. Alla har en gud, många bara en som är förklädd till dem själva.

Det är inte det naturliga som är problemet i sig. Det är den urbota filosofin som gör naturen till guds ställföreträdare som är problemet. "Det man kan veta om Gud är nämligen uppenbarat bland dem, eftersom Gud har uppenbarat det för dem. Ända från världens skapelse syns och uppfattas  hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur, genom de verk han har skapat. Därför är de utan ursäkt. Trots att de kände till Gud prisade de honom inte som Gud eller tackade honom, utan de förblindades av sina falska föreställningar så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan." Rom 1:19f

"De bytte ut Guds sanning mot lögnen och dyrkade och tjänade det skapade istället för Skaparen, han som är välsignad i evighet."Rom 1:25

"Och eftersom de inte satte värde på kunskapen om Gud, utelämnade Gud dem åt ett ovärdigt sinnelag så att de gjorde vad som inte får göras." Rom 1:28

I de ögonblick som människan överger Gud börjar hon systematiskt att missbruka de naturliga, gudagivna, gåvorna. Där Gud säger gör inte, säger människan emot och hävdar att vad som kan göras får göras. Attityden att vi får göra vad vi kan efter eget huvud är själva grundstenen i begreppet "synd". Det var det naturligaste sköna som var lockbetet till förlusten av det mest omistliga. "Kvinnan såg att trädet var gott att äta och en fröjd för ögat, trädet var lockande eftersom det gav förstånd, och hon tog av frukten och åt. Hon gav också till sin man som var med henne, och han åt." 1 Mos 3:6

Om det vore så att det var det påtagligt fula, avskräckande, perverterade och urartade som hölls fram  skulle ju inte många falla för frestelsen. Men det är alltid det nästan skönaste som det skönastes fiende. Det är den 99% sanningen som är Sanningens yttersta fiende. Allt Gud har skapat är så gott att det duger som den avledande faktor som sätter Gud själv åt sidan och gör Guds gåvor till Guds fiender.

Hur kan det som var uttryckligen förbjudet vara "gott att äta, vara en fröjd för ögat, ge förstånd?" För att det skapade sätts över Skaparen. För att människan skapad till gudsgemenskap sätter tilltro till en alternativ sanning. Dens sanning som har ett enda syfte: att ifrågasätta Gud och att ersätta Gud med sin egen, om än tillfälliga, härlighet. Den som vill upprätta ett gudsrike, utan Gud. Den som vill att människan inte skall leva i "Ande och sanning", utan i 'köttet' som är bibelns term för ett naturligt tillstånd utan Guds ordning för detta tillstånd.

Människan utan Gud är roderlöst skepp på oceanen. Människan utan Guds frid är den orosande som skapar krig och ofärd. Hon är den som istället för att höra Guds ord och göra det, gör som hon vill för att sedan när hon skördar vad hon sår förbannar Gud, men aldrig sina handlingar. Aldrig heller sin egen rätt till att göra fel i sin vansinniga dröm om rätten till självförverkligande.

"Köttet" och Anden är i ett läge som kallas fiendskap. Kött ärver ingen andlig välsignelse, men kan få oändlig berömmelse av allt annat kött. Den som söker människors godkännande och beröm får aldrig Guds berömmelse. Det är omöjligt för det köttsliga att begripa eller omfatta det andliga."Vad ögat inte sett och örat inte hört och människans hjärta inte anat, det har Gud berett åt dem som älskar honom. Gud har uppenbarat det genom sin Ande." 1 Kor 2:9

Den alternativa "andemakt" som råder i världen är i konstant fiendskap mot Gud, är kontinuerligt i färd med att förakta och ringakta dem som hellre har Guds beröm än all världens nobelpris. Allt jordiskt beröm är för dessa människor aska och stoft.  De har genomskådat den tunna förklädnaden som höljer det stolta köttet i stjärnemantel och sätter stulna kronor på dess huvud. De vet alla att det är Gudsfruktan som är all vishets begynnelse. De vet att de fräcka som sätter sig över Guds ordning inte kommer att bestå när Gud låter dem skörda vad de sått. Sår de sig själva och sin köttsliga naturs alla sådder så är det bara det som de skördar. Vad denna sådd består av är alldeles uppenbart: det är vad skriften kallar för syndens draksådd och oväns säd i åkern.

"Vad jag vill säga är detta: vandra i Anden, så gör ni inte vad köttet begär. Köttet söker det som är emot Anden, och Anden söker det som är emot köttet. De två strider mot varandra så att ni inte kan göra det ni vill. Men om ni leds av Anden står ni inte under lagen. Köttets gärningar är uppenbara: sexuell omoral, orenhet, orgier, avgudadyrkan, ockultism,  fientlighet, gräl, avund, vredesutbrott, själviskhet, splittring, irrläror, illvilja, fylleri, vilda fester och allt annat sådant. Jag säger er i förväg vad jag redan har sagt; de som lever så skall inte ärva Guds rike." Gal 5:16f

"Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet, mildhet, självbehärskning. Sådant är lagen inte emot. De som tillhör Kristus Jesus har korsfäst sitt kött med dess lidelser och begär. Om vi har liv genom Anden låt oss också följa Anden."Gal 5:22-25

För att minimera effekten av det ursprungliga 'syndafallet' gav Gud korrigerande lagar och ordningar. Lagens syften var att hålla förfallet i schack.  Men den var också bara en 'nödhjälp', för lagen skulle bli en uppfostrande faktor som hela tiden beredde oss för den nåd som Gud skulle visa den fallna mänskligheten och allt annat i skapelsen.  Lagen kom genom Moses, som visade framåt mot Kristus, och det är Kristus som introducerar nådens tidsålder.  Det lagen förbjöd förbjuder också nåden.

"Guds nåd har uppenbarats till frälsning för alla människor. Den fostrar oss till att säga nej till ogudaktighet och världsliga begär och istället leva anständigt, rättfärdigt och gudfruktigt i den tud som nu är, medan vi väntar på det saliga hoppet: att vår store Gud och frälsare Jesus Kristus ska träda fram i härlighet. Han har offrat sig för oss för att friköpa oss från all laglöshet och rena åt sig ett eget folk, som är uppfyllt av iver att göra goda gärningar." 2 Tim 2:11 ff

Vilken gemenskap har Kristus med (den ondes representationer i tiden) Belial? Vilket samröre har ljus med mörker?  I denna yttersta tid är det allt svårare att finna dem som vet att ljus och mörker inte kan förenas. Men grådasket tilltar. Skymning över teologin, skymning över frälsningsfrågan, skymning över frågan om rättfärdigheten. Där Guds oomkullkasteliga lag suddas ut där går folket under mitt i de glada lovsångsutbrotten.  "Men vi vet att lagen är god, om man använder den rätt, och inser att den inte är för de rättfärdiga utan för laglösa och rebeller, gudlösa och syndare, oheliga och oandliga. Lagen är till för dem som misshandlar sin far och sin mor, för mördare, för dem som lever i otukt och homosexuella, för slavhandlare, lögnare, menedare och allt annat som går emot den sunda läran, enligt evangeliet om den salige Gudens härlighet som har anförtrotts mig." 1 Tim 1:8-11

När lagen sätts åt sidan och förpassas till mörkret förmörkas all sanning och vägen till frälsningen försvinner. Den går nämligen genom omvändelsen bort ifrån köttets egen vilja, till en sinnesändring bort ifrån det självvalda livet. Den för till det ljus som obarmhärtigt avslöjar all 'naturlighet' som satts över den andliga bestämning som är basen i det som är sann människa. Kyrkorna i världens tjänst är nu i färd med att välsigna allt som lagen förbjuder. Och de ignorerar till sin egen eviga smälek detta:

"Herren som ni söker skall komma till sitt tempel, förbundets sändebud som ni längtar efter. Se han kommer säger Herre Sebaot. Men vem kan uthärda den dag då han kommer, och vem kan bestå när han visar sig?" Mal 3:1-2

Och hur ser världen ut i dessa yttersta dagar? Som förväntat: "Du ska veta att i de sista dagarna blir det svåra tider. Människorna kommer då att vara egenkära, pengakära, skrytsamma, stolta , hånfulla, olydiga mot sina föräldrar, otacksamma, gudlösa, kärlekslösa, oförsonliga, skvallriga, obehärskade, råa, fientliga mot det goda, falska, hänsynslösa och högmodiga. De kommer att älska njutning mer än Gud, och ha ett sken av Gudsfruktan, men förneka dess kraft. Håll dig borta från dem."2 Tim 3:1ff

Tre timmars läsning av mediaströmmen från hela världen kunde inte ha sammanfattas bättre än av den Helige Ande som varslade om vår tids elände och tilltagande förfall. För det är Guds ande som uttryckligen varnar för detta. Densamme Ande som skulle verka i och genom kyrkan för att "överbevisa världen om synd, dom och rättfärdighet. Om synd: de tror inte på mig. Om rättfärdighet, jag går till Fadern och ni ser mig inte längre. Om dom: denna världens furste är dömd."Joh 16:8

"Men då talade de som vördar Herren med varandra, och Herren hörde och lyssnade. En minnesbok skrevs inför Honom för dem som vördar Herren och respekterar hans namn. De skall vara min dyra egendom, säger Herren Sebaot, den dag jag utför mitt verk. Jag skall förbarma mig över dem så som en man förbarmar sig över sin son som tjänar honom. Då skall ni åter se skillnaden mellan den rättfärdige och den gudlöse, mellan den som tjänar Gud och den som inte tjänar honom." Mal 316ff 
"Men för er som vördar mitt namn ska rättfärdighetens sol gå upp med läkedom under sina vingar. Då skall ni komma ut och hoppa likt kalvar som släpps ur sitt bås. Då skall ni trampa ner de gudlösa , för de skall bli som stoft under era fötter, den dag jag utför mitt verk, säger Herren Sebaot." Mal 4:2ff


Det är sent nu. Men ännu har inte den hungersnöden kommit som är efter Guds ord. För när den hungersnöden kommer är det för sent. Man skall fara jorden över och inte längre finna det.
Än finns det tillgängligt. Men tiden hastar och snart kan ingen mer verka.

Teddy Donobauer
11 mars 2017