Brottsbalkar i påskdagstid..

Brottsbalk

Lagboken är uppdelar i balkar. En balk är då en serie lagar och konsekvenser av dessa lagar på ett visst område. Balkar är också bärande element i byggnader, fordon, broar och inte minst forntida avrättningsinstrument.

Han hade en tid undervisat i svenska och filosofi och just denna märkvärdighet hos språket hade kommit till honom både från språket och från de filosofiska tankarna om etik och moral. Lagars plats i samhället och balkars plats i byggnaden, är de parallella? Är de ens skenbart jämförbara?

Det hade sedan länge stått klart för honom att lagar tillkom i en strid ström och att många lagar skapades för att mildra eller upphäva de negativa effekterna av andra lagar som skapats tidigare, ofta med samma korrigerande syfte mot ännu äldre lagar. Så löpte det systemfelet vidare i generation efter generation av nya lagar, som alla i sig och tillsammans visar att en bärande grundbalk uppenbarligen var för klen för den tankebyggnad lagen är. När en byggnadskonstruktion belastas utöver de bärande balkarnas toleranser kollapsar så småningom hela byggnaden. Men i lagstiftningens virrvarr och lapptäcke är konsekvensen mycket värre än så: meningslösa lagar, lagar som strider mot det lagförda folkets gemensamm a moraliska förnuft underminerar själva tilltron till att lag också är rätt. När ett samhället når en kritisk massa av bristande tilltro till lagen kollapsar det i kaos och anarki. Förr eller senare, det vet historikerna, filosoferna och alla andra människor, utom synbarligen juristerna.

Det stod också tydligt för honom att det fanns en stor sanning i att människor först då blev kriminella när lagen skrevs. Det var ofta lagarna som gjorde bovarna. Om lagen kräver att en människa måste ikläda sig skatte och uppgiftsansvar om hon ger mer än 50€ till en medmänniska då blir till och med den allmäna barmhärtighetsskyldigheten att 'ta vara på min broder' olaglig. Lagstiftarna har alla det gemensamt att de stiftar lagar i bästa välmening, men med ofta horribla resultat, och vad värre är: lagstiftarna stiftar alla lagar utan personligt ansvar för konsekvenserna.

En husbyggare som underdimensionerar en balk blir kanske senast avslöjad vid den opartiska slutbesiktning som byggnadsregelverket kräver. En cancerböld av samhällsomstörtande art kan ligga dold i folkets undermedvetna och lagboken i trettio generationer innan revolutionens krutdurk briserar. Och en sak är säker: ingen lagstiftare fattar sammanhanget förrän det är för sent..

Men den användning av begeppet balk i kombination med skuld som slog honom som mest upprörande var den som mängder av människor drabbats av under makthavare som använde begrepp som 'lag och ordning' men tillämpade dem i sin absurda förlängning. Lagen kriminaliserar, lagen ligger till grund för ofta orättfärdiga domar, men makten fullbordar avhumaniseringen genom att låta den dödsdömde betala för den spade med vilken han skall gräva sin egen grav.

Alla dessa tankar smög sig in en långfredag. Texten om händelserna i Jerusalem den första påsken visade grymheten hos den romerska lagstiftningen och dess uttolkare och tillämpare. Yeshua av Nazareth tvangs att bära tvärbalken till sitt eget kors, och det hade han inte varit ensam om. Romarna älskade ända till kalhuggningens brant korsfästelsens skräckfyllda död. På en redan sönderslagen och blödande rygg förväntades brottslingen släpa den balk vid vilken han först skulle fastspikas och sedan vinschas upp på den redan markfasta 'resaren' på vid vars övre del balken sedan bands fast innan fötterna spikades till 'resarens' trä.

Så lägger lagstiftaren försmädlig förödmjukelse till den människa som lagen kriminaliserar. Och detta är en redan rutten balk i samhällsbygget. En dag faller det bygget på dem som skapar orättens lagar och likväl på oss som inte protesterar emot dem. De ansvariga i Jerusalem sa alla: 'Hans blod får komma över oss och våra efterkommande, vi tar risken'. Bort med honom.

Av historien lär vi oss att vi ingenting vill lära av historien. Men idag drabbar det inte längre bara Yeshua av Nasareth, sätt in ditt eget namn, människa. Det var inte då, det är nu.