I vilken mening är bibeln 'sann'?
En av de största måltavlorna för löjet och angreppen på den kristna tron riktas mot Bibeln som varande 'sanningen'. Hävdandet att hela bibeln är Guds ord och att hela bibeln skall tas bokstavligen som den står har förmodligen varit en av de största anledningarna till att både kyrka och bibel kommit i totalt vanrykte. Bildstormarna har haft rena frispelet i att slå straffar i ett tomt mål. Inställningen att 'Hela Bibeln enbart är Guds ord och skall åtlydas' är inget annat än ett brott mot det första budet i Mose lag: du skall inga andra gudar ha vid sidan om mig. Förhållningssättet kan bara kallas vid sitt rätta namn: 'Bibliolatri', dvs tillbedjan av bibeln istället för Gud.
Bibeln själv, dvs 40 olika skrivare av det som gavs dem att säga och skriva, hävdar ingenstans att Bibeln är sanningen. De är däremot i fullständig enhet om att sanningen är en person: 'gränssnittet' mellan Gud och människa, Yeshua Meschiach, Jesus Christos.. eller hur ni nu vill stava det. Han säger det dessutom själv: 'Jag är Vägen, Sanningen och Livet.' den utsagan kan antingen förkastas eller accepteras, efter att den har förståtts. Inte förr. Och frågan är omedelbart självklar: om vad är 'Guds frälsare' (Yeshua) Sanningen?
Är han 'sanningen' om hur man bäst odlar ekologiskt? Är han sanningen om elektroniska kretsar? Sanningen om hydralikens lagar? Självfallet inte.. den kunskapen är inbyggd i den skapelse som är Hans och hans Faders, och den utrustning han givit till människan, skapad till Guds avbild, ger oss möjligheterna att upptäcka allt detta världsliga kunskapsflöde på (nästan) egen hand. Och för denna förmåga hyser han en orolig respekt: 'vad helst de företar sig kommer att lyckas dem'.
Vad är Han då sanningen om? 1) Sanningen om Gud: 'den som har sett mig har sett Fadern.' Den som vill veta något om Gud, något som inryms i de begränsningar som det är att vara skapad och inte själv skapare har i Honom den enda tillförlitliga källan. För den som vet sig vara begränsad och dödlig och i sig oförmögen att omfatta Gud annat än som viskningar och aningar har inget val: Guds skyltfönster är Guds Son, sann människa och sann Gud tillika. Det är ett entydigt besked som bibeln ger. Bibeln är sanningsvittne om den Gud som är Det är inte allt som kan sägas om Gud men det är allt människan kan fatta..
2) Han är också sanningen om människan. 'Sådan jag är sådana kan ni vara i världen' Han är själv i sin person det lod som när det upphängs bredvid varje människa visar att varje människa är skev och vind i förhållande till det som en gång skapades. 'Alla är felviktade klot på livets bowlingbana och hur man än siktar rullar de ner i en eller annan sidoränna.' Han är i sig själv väl förtrogen med den mänskliga verkligheten för han hann under sitt liv ibland oss bli prövad i alla avseenden så som vi, utan att falla under prövningen till att någonsin vara något mindre än sann Människa och heller aldrig mera. Det är sannolikt för att undkomma varje lodning som skulle visa människans sanna tillstånd som avståndstagandet från Bibeln och Vittnesbördet om Guds son är så allmänt utbrett idag. Kyrkan hjälper till det 'avfallet' genom att sätta sig själv i vägen för Kristus genom det grepp som den formella religionen utövar.
3) Han är också sanningen om hur hela skriften skall uttydas. 'Han utlade för dem vad som i lagen profeterna och skrifterna var sagt om honom.' (dvs 'förra förbundets skrift') Och det är Han som är huvudinnehållet i det nya testanmente som nu gäller. Dessutom är det hans Ande som är primus motor och anföraren för allt som är skrivet i det vi slarvigt kallar NT.
Jesus Kristus är sanningen.
Bibeln är sanningsvittnet till denna Sanningens tid på jorden och dess konsekvenser.
Teologierna är de urval som människor gör ur Bibeln och på basis av dessa teologier skapas psykosociala strukturer som kommit att kallas 'kyrkan'.
Kyrkan, teologierna, och bibeltexterna kan alla hanteras, förstås eller tolkas så att de för sökaren till Kristus, eller ersätter Kristus med sig själva.
Kristus är sanningen
Bibeln är sannngen om sanningen
Teologi är en sanning om sanningen om sanningen
Kyrkornas varande och görande är sanningen om sanningen om sanningen om sanningen.
Urvattningen och fördunklingen av Sanningen med stort S går fort igenom de efterföljande leden.
Bibeln skrevs för att vi skall orientera oss till Honom, och genom tron på honom ha det liv som från början var Guds erbjudande till människan. Det kallas evigt, men evigt har inte med tid att göra, utan med den kvalitet som bibeln kallar 'att vara Guds avbild'. När kyrkan gjort bibeln till ersättare för gud dödar den tron med ett systematiskt missbruk av bibelordet.
När kyrkan gjort sig själv till sanningen är den bara en religion bland andra och har lika mycket med sanningen att göra som att en bild av en smörgås kan mätta en hungrig. När teologin utformar sig utan att göra rättvisa åt sanningsvittnet Bibeln så leder den ofelbart till en massa ord (logos) utan Gud (theos).
Dagens 'teologi' har inte 'Guds ord' som annat än ett slags fossilerat minne och är helt och hållet i sådana rövarhänder som varken känner Gud eller skrifterna. Sig själva och världen till oändlig skada.
Teddy Donobauer
tisdag 9 april 2013
söndag 7 april 2013
'Får jag sälja min dotter'
’Får jag sälja min dotter till slav’
Sedan några
år tillbaka gör en insändare succe’ på twittrar, bloggar och inlägg på FB. Den
startade enligt författaren som en humoristisk satir över ett förhållningssätt
i väsentliga livsfrågor som med fog kan ifrågasättas. ’Det som står i bibeln är sant
och gäller för oss i alla tider överallt.’
Förstår man
inte satiriska texter så förleds man dels att tro att författaren bokstavligen
menar vad han säger och att han kan försvara sina ståndpunkter genomtänkt och
helhjärtat. Det var knappast RS avsikt. Frågan som inleder insändaren var
riktad till någon präst som med något bibelord som utgångspunkt tagit ställning
mot samkönade parförhållanden eller partnerskap. I kommentarerna till
insändaren på bland annat Facebook ställs frågan om ’någon präst vågar besvara
insändaren’. Frågan är fel ställd. RS
ställer en serie retoriska frågor som han inte väntar sig svar på. Han
är nämligen i förd med att med satirens hjälp löjliggöra alla motståndare redan
i utgångsläget. Med en sådan attityd som utgångspunkt kan man inte ens börja argumentera.
Men låt mig
anta att han menar allvar med sina frågor. Insändaren omfattar så många citat
ur texterna i så många enskilda frågor att ett svar skulle gå 500x utöver de
1500 tecken som en insändare får ha som genmäle. Det vet RS naturligtvis. Han sitter
således säker: ingen kan besvara hans utfall mot bibeln. Inte på hans villkor.
Således har han valt arena, valt vapen och bestämt utgången: de som säger emot
honom försvarar allt det han ifrågasätter. Snyggt jobbat. Men det skapar inget
samtalsklimat. Han har redan bestämt sig för sin hållning. Hans credo finns på
hans egen sida på nätet.
Jag har
ingen prästtjänst men jag är sedan snart sextio år ganska väl hemma i bibeln.
Har till och med ett förflutet som bibellärare. Och skulle jag antyda en
riktning för något slags genmäle så vore det att ifrågasätta hans sätt att använda bibeln. Det
är nämligen så att man bara genuint kan kritisera och ifrågasätta vad man
faktiskt kan visa att man har förstått. Satirikerns sätt att citera bibeln kan
närmast liknas vid en sparvs landning i en hög med hästskit, ångande och varm,
hittar ett osmält havrekorn, pickar i sig det, flaxar upp på en gren och hävda ’Jag
har dödat en häst!’
Om jag skulle
tackla varje enskild lustifikation över de texter som RS slängde sig med i sin
dräpande drapa skulle det som sagt bli en bok. En tjock och kanske nödvändig bok.
Jag skall
begränsa mig till att göra några anteckningar som kanske kan få hans insändare
att ses i ett något annat ljus än det han själv vill få den att framträda som.
För trots att hans humoristiska satir är just bara det så försvarar han med den
sin livshållning. Satiren är tillika en del av hans credo.
Att i bibeln
hitta försvar för sin egen världsbild och göra andras tolkning till åtlöje är
en urgammal sport. Den har i alla tider funnits på agendan för de troende. Det
är den fallgrop som alla förr eller senare faller i. Och det första offret i
alla sådana krig är sanningen. Vad är sanningen om bibeltexterna? ’Det står
skrivet, men det står också skrivet.’
Bibeln
består av ord sammanfogade på ett visst sätt till en hel och omfattande helhet.
Varje enskild mening kan bara förstås utifrån de hänvisningar som texten i sig
själv har. Det finns en ’kontext’ i vilken det man läses måste förstås. Alla
citat från Moseböckerna har så att säga en hemvist i ett visst landskap. Ta dem
ur landskapet och de är lika förbryllande som havrekornet taget ur hästlorten.
Känner man inte till hästen fattar man inte dyngan, vet man inte att hästar
äter havre är förekomsten av havre i dyngan obegriplig. RS känner i den
meningen varken hästen eller havren, men tror sig vara expert på dynga.
Så: får jag
sälja min dotter till slav? Moseböckerna beskriver ett folk som sedan
fyrahundra år varit ett underordnat tjänstesläkte och på de senaste deceenierna
ett rent slavfolk under Egypten. Slaveriets avvarter och förödande pogromliknande
hänsynslöhet från härskarna över slavarna är i fyrahundrårigt folkminne.
Slaveriet är en av det sociala systemets mest utpräglade faktorer i hela
omvärlden. Lagstiftningen om slaveri och därmed sammanhängande problem är till
för att humanisera en verklighet som redan finns.
Det är bara genom att avstå från RS.s lösryckande av citat som man ens kan ana helheten. Man måste läsa, inte bara vad man vill utan vad som också står. Att sälja någon som slav å ena sidan, eller städsla någon för en viss tidsperiod till tjänst å andra sidan, att göra avtal om ett arbetes omfattning och utsträckning i tid är alltså roten till begreppet. Antingen är man fri att arbeta för sig själv, eller ofri och måste arbeta åt någon annan. Det enda man inte slipper är att arbeta. För den som inte vill arbeta skall heller inte äta.
Det är bara genom att avstå från RS.s lösryckande av citat som man ens kan ana helheten. Man måste läsa, inte bara vad man vill utan vad som också står. Att sälja någon som slav å ena sidan, eller städsla någon för en viss tidsperiod till tjänst å andra sidan, att göra avtal om ett arbetes omfattning och utsträckning i tid är alltså roten till begreppet. Antingen är man fri att arbeta för sig själv, eller ofri och måste arbeta åt någon annan. Det enda man inte slipper är att arbeta. För den som inte vill arbeta skall heller inte äta.
Slavar
skulle alltså kunna finnas därhelst någon saknar förutsättning för
självförsörjning. Oavsett skäl blir den som saknar egen jord tvingad att arbeta
för någon som har jord. Den som tar jobb på Malmöteatern är en slav under samma
betingelse. Man kan välja att sälja sig själv till denna träldom, man kan bli
tvungen att sälja sina barn till det, man kan köpa någon annans tjänst för en
tid. (max 6 år enligt samma text) Villkoren för denna slavtjänst är utmärkt väl
beskrivna: human behanding, okränkt heder, skäliga livsvillkor etc. Allt det
framgår av texten men det hoppas RS över för hans syfte är inte att förstå
slaveriet utan det är att smäda bibeln och den som tror på bibeln i någon som
helst mening.
Får jag
sälja min dotter som slav under de villkor som 2 Mos 21 anvisar?
Svar: Ja, under följande förutsättningar: Om du
är jude, bor i Israel under århundradena
mellan 1800 och 400 före Kristi födelse och om du är på obestånd och
saknar både egen försörjning och mat åt
dina barn, men bara för en begränsad tid och under förutsättning att slaveriets
oönskade konsekvenser noga kontrolleras.
Lustigt: hur
kände man igen en livstidslav? Den som efter avtjänade sex år tyckte att han
hade det bättre som löntagare åt en jordägare än att återvända till det land
han kom ifrån, han sa att han ville förbli i tjänst hos denne markägare,då fördes han till dörrposten, en
syl stacks genom örsnibben och en guldring träddes genom örat. Man kände igen
de permanent städslade genom ring i örat.
Det är inte alldeles omöjligt att dagens ringbärande är uttryck för ett mera subtilt slaveri.
Det är inte alldeles omöjligt att dagens ringbärande är uttryck för ett mera subtilt slaveri.
Innan något
alls sägs om slavar eller börjar det med ett upprop: ’Hör Israel, du skall
älska Heren din Gud av allt din kraft och allt ditt förstånd och din nästa
såsom dig själv’. Den texten gjorde sig RS inte lustig över.. varför inte det?
Om han så lättvindigt kastar ut hela bibeln som varande en skröna av maktgalna
präster så visar han att han verkligen inte har förstått något om vare sig den
verklighet som är hela bibelns eller den funktion och roll som lagtexterna
har. Och framför allt, han har inte
förstått att den Gud som gav lagstiftningen fortfarande avser att föra hela
mänskligheten till svars för hur den har levt och burit sig åt. Slavägare som
slav. Även om kriterierna för den lagföringen är radikalt annorlunda under det nya testamentet.
RS:s skrev
en satir. Men som BeeGees sjöng i en av sina mest gripande
sånger: ’I started a joke and set the whole world laughing… but I didn’t see
that the joke was on me.’
Rather sad,
don’t you think..